Imago Nova Ikongalleri
 





 



Nedan presenteras böckerna "Ansikte mot ansikte. Om de heliga ikonerna" och 
"Ikonen - närvaro och källa" samt recensionerna till den förra. 
                                                  


Detalj av den tronande Kristus. Foto: Bo Wiberg



OM DE HELIGA IKONERNA som på mur, trä och pergament utgör en av äldsta, mest sammansatta och alltjämt levande bildkulturerna, handlar denna bok. Det är som inspirerad konst och "fönster mot himmelen" ikonen, även långt utanför sitt givna sammanhang: den grekisk- ortodoxa Chrysostomosliturgin, idag ser en renässans 
inom både kulturliv och ekumenisk rörelse, som personlig dialogbild och kultföremål, förmedlare av skönhet, djup och andlig erfarenhet.

I sju kapitel, illustrerade med över 100 vackert återgivna färgreproduktioner, möter vi    här konstarten ur såväl dess historiska och religiösa perspektiv som dess estetiska och måleritekniska. I boken Ansikte mot ansikte – Om de heliga ikonerna får vi så inte bara bekanta oss med en bildkultur snart 2000 år gammal, inspirerad av egyptiska mumie-porträtt och sublim grekisk-romersk konst, utan i lika hög grad med de sätt på vilka ikonerna som verk betraktade är uppbyggda, deras andliga budskap och funktion, hur de kan tolkas i förhållande till tradition och nutid och hur det i praktiken steg för steg  går till att måla en ikon.

Lars Gerdmar är ikonmålare och avslutade sin utbildning 1985. Sedan dess har han hunnit utsmycka en rad kyrkor, kloster och privata andaktsplatser. Han målar i den klassiska ryska stilen såsom denna kom till uttryck under 1400-talet, men har i sitt personliga sätt att arbeta med linje, färg och form även tagit intryck av grekiskt ikon-måleri och den italienska medeltida konsten. Gerdmar anses idag som en av Nordens främsta företrädare för ikonkonsten och står internationellt sett i dess frontlinje. Som både praktiker och teoretiker har han under årens lopp skaffat sig kunskaper om ikonmåleriets historia, teologi och teknik som är omfattande och djupgående.



I N N E H Å L L


FÖRORD 9

INLEDNING 11

URBILD OCH AVBILD
Definition av ikonbegreppet 19

LUKAS IKONMÅLAREN
Ikonkonstens födelse, historia och utbredning 23

FÖNSTER MOT HIMMELEN
Den symboliska realismen och ikonernas språk 151

FÖR ATT GUD BLEV MÄNNISKA
Ikonens teologi 173

DEN DUBBLA ASPEKTEN AV GUDSUPPENBARELSEN
Ikonen och liturgin 193

IKONMÅLAREN EN MEDSKAPARE
Den kreativa processen och måleritekniken 215

MEDITATIONER 239-299

I Den helige Johannes teologen - porträtt av kärlekens apostel

II Bebådelsen - Guds födelse i människan

III Tecknets Gudsmoder - mariologin och den kosmiske Kristus

IV Kristi dop - människan och Treenigheten

V Transfigurationen - det oskapades möte med det skapade

VI Korsfästelsen – Guds frälsningsmysterium

VII Nedtagandet från korset - sorgen och kampen

VIII Anastasis - nedstigandet i dödsriket och uppståndelsen

IX De myrrabärande kvinnorna - gryningen och segern

X Majestas Domini: Deesis - den lyckliga upplösningen

XI Den helige Göran och draken - den andliga striden

XII Den rättfärdiga Rut med sonen Obed - skönheten och moderskapet

XIII Jakobs stege - det angeliska och mänskliga

XIV Den helige Franciskus av Assisi - porträtt av skapelseprästen

XV Den helige Augustinus av Hippo - porträtt av
filosofteologen

XVI Den heliga Birgitta - Compatrona Europae

XVII Ömhetens Gudsmoder - den gudomliga kärlekens mysterium

XVIII Acheiropoietos - cirkeln, linneduken och ansiktet

Guds blick

Bibliografi 300

Illustrationsförteckning 302

Ordförklaringar 306

Summary 310

Personregister 311



F Ö R O R D

Fantasin och intellektet kommer bäst till sin rätt i nära samförstånd. När dessa båda storheter drar lärdom av varandras skilda sätt att betrakta världen får tanken liv och klarhet. Så kan vi begripa och göra verkligheten till vår egen och detta i synnerhet när  det gäller det djupast sanna och goda i människan och den konst hon genom ord och bilder frambringar ur sin skaparande.

Detta unga par - tyglat och uppmuntrat av visheten och andligt fostrat enligt denna sköna drottnings sätt att betrakta kunskapen, tingen och sinnevärldens skiftande värdeskalor - har fått vägleda mig i försöket att teckna en bild av det heliga ikonmåleriet. Med snart två tusen händelserika år bakom sig, mot de dryga tjugofem, under vilka jag har fått tillfälle att göra mig förtrogen med denna konst, har uppgiften varit både stimulerande och svår. När nu äntligen boken är färdig, lämnar jag den ändå ifrån mig utan reservation. Jag har gjort vad jag förmår för att förmedla några aspekter av en bildkultur så rik att den på ett uttömmande vis är omöjlig att fullt ut göra rättvisa. I den mån läsaren önskar ytterligare fördjupning, hänvisar jag i första hand till egna besök av kyrkor och museer där man finner ikoner representerade, i andra hand till det urval av böcker som står att finna i bibliografin.

För granskning samt värdefulla synpunkter under arbetets gång vill jag särskilt tacka   Bo Ossian Lindberg, professor emeritus i konsthistoria vid Åbo Akademi och Per Beskow, docent i religionshistoria, tidigare lektor i kyrkohistoria vid Lunds Universitet. För fotografering av mina egna verk tackas även Bo Wiberg, fotograf specialiserad på konst och antikviteter, som alltsedan begynnelsen, dock senast hindrad, dokumenterat mitt arbete. Jag vill också tacka de fonder och stiftelser som välvilligt ställt medel till förfogande vid författandet av denna bok: Anders Karitz stiftelse, Birgittaföreningen, Crafoordska stiftelsen, Fondazione Famiglia Rausing samt Harald och Louise Ekmans Forskningsstiftelse. Ett stort tack riktas även till Vetenskapsrådet, Samfundet Pro Fide et Christianismo, Birgittaföreningen samt Vera Sagers stiftelse som med generösa bidrag medverkat till tryckning samt införskaffande av bildmaterial.

Boken är indelad i skilda delar som kompletterar varandra och min ambition har varit  att belysa konstarten ur såväl dess historiska och religiösa perspektiv som dess estetiska och måleritekniska. Eftersom denna konst är så starkt präglad av kristen erfarenhet, går den andliga tolkningen som en röd tråd genom samtliga texter. Jag hoppas dock att detta inte skall hindra en läsekrets utanför den kristna att intressera sig. Tvärtom önskar jag att detta fromma och gudstillvända, som historiskt sett utgör en naturlig del av vårt gemensamma europeiska kulturarv, även idag skall befinnas vara relevant. Jag vill också be den icke troende läsaren att ha förståelse för att jag ofta när det handlar om andliga ting använder orden "vi" och "oss". Som medlem i den katolska kyrkans gemenskap har detta fallit sig naturligt. Verbalt har jag eftersträvat samspel mellan det analytiska, intellektuella språkbruket och det mer poetiska, känslobetonade. Detta då ikonens konstidé, såväl som uttrycksmedel, vädjar till både tanke och känsla. De översättningar av citat som här och var förekommer är gjorda av mig. I den mån läsaren snubblar över vissa ord eller far vilse i formuleringar som hör till ett specifikt och för den oinvigde svårbegripligt eller främmande sammanhang, ber jag henne "lyfta på hatten och gå förbi" (Luther), läsa om, eller, om detta är hindret, se om det främmande ordet ingår bland de ordförklaringar som finns i slutet av boken. Här tillhandahålls också en förteckning över samtliga illustrationer, till förmån för den som på plats vill uppsöka verken, såväl som en lista på till namnet kända fotografer och deras här publicerade foton. De fyrfärgstryckta bilderna närmar sig nöjaktigt de målade originalens baskolorit, men kan aldrig jämföras med de senares naturliga färgstrålning och efter dagens växlingsrika ljus ständigt skiftande nyanser.


Lund 2007
Lars Gerdmar






Detalj ur den Rättfärdiga Rut med sonen Obed. Foto: Mattias Piltz



Ikonen som konstverk och personlig dialogbild har i vår tid kommit att fascinera allt större grupper av människor. Den skönhet och de svindlande djup av gudomlig närvaro och mystik som möter oss i denna konst är svår att värja sig emot och står i skarp kontrast till de glättade skenbilder och banaliteter som är så vanliga i dagens sekulariserade och konsumtionsinriktade kultur. Inspirerad från sublim grekisk-romersk konst och egyptiska mumieporträtt har denna bildkultur – en av historiens främsta – från 300-talets Konstantinopel, fram till dagens internationellt sett utbredda ikonmåleri, stått i centrum för andlig vördnad och reflektion. 

I denna bok: Ikonen – närvaro och källa. Essäer om ikonen som liturgisk konst och personlig dialogbild, presenteras ikonen ur både andligt och konstnärligt perspektiv. Genom fem essäer och en rad vackert återgivna färgreproduktioner möter vi här en konst där bild och betraktare samspelar och speglas i varandra. 


Artikelförfattare:

Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria 
Per Beskow, docent i religionsvetenskap och kyrkohistoria
Britt-Inger Johansson, docent i konstvetenskap 
Lars Gerdmar, ikonmålare och fristående forskare i bysantinsk konst
Paul Meyendorff, professor i ortodox liturgisk historia



Innehåll

Förord

SAMUEL RUBENSON
Ikonen - spegel och närvaro

PER BESKOW
Avbild och likhet - människan inför ikonen

BRITT-INGER JOHANSSON
Bilden - kyrkorrummet och heligheten

LARS GERDMAR
Tradition och innovation - ikonens estetik oh måleriteknik

PAUL MEYENDORFF
Ikonen - liturgisk konst och andlig verklighet

Ordförklaringar

Fotografer respektive foton


Förord

Ikonen som liturgisk konst och personlig dialogbild är en källa till andlig fördjupning och reflexion. Den är också en spegel som, när betraktaren uppriktigt vänder sig emot den, kan besvara frågan om vem jag är och ett fönster mot himmelen där vi - i ömsesidig tillgivenhet - kan se och bli sedda av Jesus och de heliga. Så gestaltar ikonen en laddad mötespunkt mellan Guds du och människans jag. 

Den klassiska kristna ikonen, som inom den östkyrkliga, bysantinska kulturen under 300-talet och framåt estetiskt sett funnit sin form mot bakgrund av framför allt den grekisk-romerska konsten, har sedan mitten av förra seklet blivit föremål för allt större intresse också i Västerlandet. Den andliga skönhet och de svindlande djup av mystik och gudomlig närvaro vi finner inom denna konst har kommit att fascinera den moderna, andligt undernärda människan, på jakt efter fördjupad identitet och livets mening, bortom den sekulariserade kulturens skenbilder och banaliteter. Ikonen som konstverk betraktad har också kommit att beröra allt större grupper av människor. Och från att tidigare bland konsthistoriker ha blivit något styvmoderligt behandlat, är alla idag överens om att ikonmåleriet, på såväl preparerad träpannå och mur som i illuminerade handskrifter av pergament, är stor och inspirerad konst, estetiskt och måleritekniskt ofta i höjd med de främsta verken inom konstens historia. 

En annan aspekt av ikonen som liturgisk konst och dialogbild är att den ekumeniskt sett, i samtalet mellan de stora kyrkotraditionerna - katolicismen, ortodoxin och protestantismen - idag också framstår som symbolbilden för ett gemensamt credo. Som sådan gestaltar ikonen det mest essentiella i den kristna tron, det som djupast sett förenar bröder och systrar världen över. Ett uttryck för denna ikonens renässans som enhetens bild är att dessa heliga bilder allt oftare numera också finner sin plats i katolska och protestantiska kyrkorum, utanför deras självskrivna sammanhang: den ortodoxa kyrkan och dess liturgi. Detta är i sin tur ett led i den samtida kristenhetens strävan efter att söka sig tillbaka till trons källor. Jag har i vårt land själv fått förmånen att utsmycka en rad icke ortodoxa privata hem och kyrkor med ikoner, och i det förra fallet, glädjande nog, även hos personer som inte uttryckligen bekänner sig till den kristna tron.

I samband med öppnandet av min vandringsutställning ”Ansikte mot ansikte” och 90-årsjubileet av Sigtunastiftelsen, ett av landets främsta centra för kristen kultur, dialog och ekumenik, inbjöds i oktober 2007 till seminarium om ikonen belyst ur teologiskt, liturgiskt och konsthistoriskt perspektiv. De föreläsningar som då hölls av Paul Meyendorff, professor i ortodox liturgisk historia vid Saint Vladimir's Orthodox Theological Seminary i New York, Per Beskow, docent i religionsvetenskap och kyrkohistoria, grand old man i vårt land för studiet av kyrkofäderna (patristiken) och Britt-Inger Johansson, docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på bilden och det liturgiska rummet, publiceras nu i denna bok. Därutöver finner man här också en artikel av undertecknad, ikonmålare och fristående forskare i bysantinsk konst, och ytterligare en av Samuel Rubenson, professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet och preses i Collegium Patristicum Lundense, ett sällskap som samlas kring den klassiska kristna litteraturen från 300-talets ökenfäder och framåt. 

De texter vi möter i denna volym är såväl i stil som till innehåll och omfattning skiftande. Den första, av Samuel Rubenson, är snarast en personlig reflexion kring hans eget möte med ikonen, en starkt förtätad och fördjupande text som samtidigt definierar vad ikonen är som fenomen. Per Beskows artikel, som därefter följer, utgörs av en djuplodande men också underfundig beskrivning av ikonens teologi och antropologi. I den tredje artikeln, av Britt-Inger Johansson, diskuteras det sakrala rummets helighet, konstverks olika budskap, såväl som porträttikonens unika förmåga att göra den avbildade personen närvarande. Och i min egen artikel beskrivs ikonens estetik samt personliga erfarenheter av den kreativa processen och måleritekniken inom denna konst. Boken sista bidrag, skrivet av Paul Meyendorff, ger det ortodoxa perspektivet på ikonen som andlig dialogbild, inskriven i den östliga, ortodoxa traditionen och gudomliga liturgin och förklarar också symboliska, ikoniska inslag i den liturgiska gestaltningen som sådan. Detta avslutas med ett långt, vackert citat hämtat från Aidan Kavanagh, katolsk expert på dopet och konfirmationen, som på ett gripande och mycket påtagligt sätt beskriver hur man får föreställa sig att ett dop gick till i den tidiga kyrkan, för i runda tal 1700 år sedan. För översättningen av denna text står Emily Metcalf och undertecknad.

För den som är obevandrad i det konstvetenskapliga eller teologiska språkbruket och önskar närmare kunskap om några av de begrepp och och ord dom förekommer, hänvisas till de ordförklaringar som finns längst bak i boken. Här finns även en lista på de till namnet kända fotografer som bidragit till denna boks illustrationer. 

Denna ikonantologi i det lilla formatet är långt ifrån bara akademisk och lärd. Förhoppningsvis kan den ge näring åt både intellekt och hjärta och bidra till ytterligare fördjupning i den konst som aldrig tycks upphöra att fascinera, som efter en obruten tradition, som rätt räknat snart kan fira 2000-årsjubileum, alltjämt fortsätter att utvecklas, som kommer oss tillmötes i det kalla Norden, med gudomlig värme och ljus.

Avslutningsvis ett stort och hjärtligt tack till Samfundet Pro Fide et Christianismo, Sigtunastiftelsen och Vera Sagers stiftelse, som med generösa bidrag gjort publiceringen av denna bok möjlig.


Lund 2011

Lars Gerdmar
redaktör


För inköp av boken kontakta förlaget:
www.sekel.se eller vänd er till vanlig bokhandel.