Imago Nova Ikongalleri
 

 
 
 
 
B I R G I T T A I K O N  2 0 0 2  
TILL PÅVEN  JOHANNES PAULUS II
 

 
Den 5 oktober 2002 överlämnades en av mig målad Birgittaikon beställd av Sveriges katolska och lutherska kyrkor som gåva till påven Johannes Paulus II. Detta skedde under en högtidlig gudstjänst i Sankt Peterskyrkan i Rom inför det stora Birgittajubileet som året därpå firades i Sverige och på flera andra platser i världen. Bland de särskilt inbjudna gästerna syntes även vår egen kronprinsessa Victoria.
 
Ikonens titel är Sancta Birgitta Compatrona Europae och föreställer den heliga Birgitta av Vadstena när hon mottagar himmelska uppenbarelser. (Se en kopia av denna ikon samt detaljer längre ned). En förtjust biskop Anders från Stockholms katolska stift, som dagen till ära förstås kände sig hedrad av att möta denne påve som hade utsett vårt mest uppskattade svenska helgon och en av medeltidens riktigt stora kvinnliga gestalter till ett av Europas sex skyddshelgon, överlämnade Birgittaikonen strax efter nämnda ekumeniska gudstjänsts slut. 
 
    Överlämnandet av ikonen till påven Johannes Paulus II 2001. Till vänster den    
      katolske biskopen av Stockholms katolska stift Anders Arborelius, i mitten den
      lutherske biskopen av Linköping Martin Lind, representant för Svenska Kyrkan 
      och till höger, strax bakom påven, Moder Tekla Famiglietti, genralabedissa för
      Vår allra Heligaste Frälsares orden. Foto och copyrigt: 
      Servizio Fotografici "L'Osservatore Romano" CITTÀ DEL VATICANO
 

Moder Tekla Famiglietti, nunna och generalabedissa för Vår allra Heligaste Frälsares Orden, från Birgittahuset på piazza Farnese, på en dryg kilometers promenad från Vatikanstaten och Petersplatsen, var förstås också med vid detta högtidliga tillfälle. Hon var personligen vän med Johannes Paulus II och lär ha varit den person som mest aktivt drev kampanjen för att få Birgitta av Vadstena utsedd till ett av Europas sex skyddshelgon, som till mångas glädje skedde 1999. Denna storståtliga och mycket vänliga kvinna saknar inte likheter med helgonet själv och omedvetet sträcker hon ut sin hand (se bilden), som om hon ville delta i den heliga Birgittas mottagande av de himmelska uppenbarelserna. Med det yttersta ansvaret för en stor mängd kloster och Birgittasystrar världen över, är hon rätt person på plats och hon ser ut att vara begeistrad, ja riktigt tagen av stundens allvar.

  
      
      Med en gest som påminner om Birgittas på ikonen visar Moder Tekla den present
      som de svenska katolska och lutherska kyrkorna gav påven.                                                                                                                                                                                                                     
 
         
 
En glad biskop Anders; och fattas bara annat på denna stora dag, håll-
              er fram ikonen så att denna käre, vid det här laget gamle påve och
              helige man, utan svårighet skall kunna se den. Många vill att han skall 
              få tillnamnet den Store, och stor i ömjukhet och kraft var han utan tve-
              kan och en stor andlig vägledare därtill och förebild är han alljämt för
              många av oss, som kom att älska honom, för hans vänliga ansikte och    
              allvarsamma ömhet och har tagit hans budskap till våra hjärtan, inte
              minst det om människan som person (personalismen) och den värdig-
              het han alltid talade om och de konsekvenser detta får för vårt sätt att
              se på varandra och de handligar detta radikala synsätt medför.
              
   
Själv på en forskningsresa till Egypten och Etiopien kunde jag inte vara med om detta. Men biskop Anders, som hade sagt att han tyckte det vore bra om påven istället fick ett personligt brev från ikonmålaren, överlämnade ett sådant efter att ikonen hade visats (det sticker fram under Birgittaikonen på bilden). Detta, då det i all enkelhet är ett svar på påvens eget fantastiska brev till oss konstnärer publicerat 1999, presenteras via länken längre ned på denna sida med några ord samt en skannad färgkopia. Här finns också länk till nämnda brev från påven. 
 
  
 
 
 
      Påven välsignar ikonen, respresentanterna för de svenska katolska och luther-
      ska kyrkorna och det ekumeniska projektet, Birgittasystrarna världen över och
      det stundande Birgittajubileet 2003 i Sverige och många andra länder. 
  
 
      

      Peterskyrkan var full av besökare denna oktoberafton och oktober i Rom är en 
      alldeles lagom varm månad och för romarna själva favoritiden på året. Männi-
      skor från alla världens hörn hade samlats för att under högtidliga former fira en
      ekumenisk vesper tillsammans.  Särskilt inbjudna gäster fanns förstås också med 
      på gudstjänsten och fick tillfälle att kort träffa påven på tu man hand efteråt. Här 
      ser vi kronprinsessan Viktoria, leende hälsa på den katolska kyrkans andlige 
      ledare. En from gammal man och aposteln Petrus efterträdare möter här en ung
      dam av börd, som opretentiöst visar sin vördnad och tillgivenhet. Det sägs att
      hon uppskattade denne påve mycket och av hans handslag och besvarade
      leenden att döma är denna uppskattning ömsesidig. 
 
 
   
 
Klicka på rubrik och läs: 
  
 
To be delivered by hand
 
From Lars Gerdmar
 
 

 
 
Kommentar till ikonen:

Sancta Birgitta - Compatrona Europae 

                                      
                              Och Anden och bruden säger: "Kom!" 
                                                     Upp. 22:17                     
 
 
   
 Sancta Birgitta - Compatrona Europae. 2002. 49,5 x 34 cm. Foto: BoWiberg



Bakgrundsteckning: kvinna, profet, visionär och helgon

Den heliga Birgitta är utan jämförelse det främsta svenska helgonet och även internationellt sett den mest berömda kvinnliga gestalten under medeltiden från vårt land. Född i Uppland 1303 hade hon förmånen att växa upp under trygga och mycket välbärgade förhållande i en omvärld som på denna tid i stor utsträckning präglades av fattigdom, krig och sjukdom. 1316 gifte hon sig med den fromme

lagmannen Ulf Gudmarsson och blev tillsammans med honom mor till åtta barn. När Ulf dör, 1344, börjar ett nytt kapitel i hennes andliga livshistoriasom skulle få efterverkningar långt ute i världen och än idag inspirerar fromma kristna och ordensfolk på många platser inom kristenheten.


Den heliga Birgitta brukar kallas profet och visionär och skulle under sitt liv hinna uträtta storverk. Hennes budskap riktade sig inte bara till kyrkan och det kristna folket som sådant, utan också till tidens mäktiga, både i Sverige och på andra platser i Europa. 1349 bosätter hon sig i Rom och lever där fram till sin död 1373. Birgittas kvarlevor skrinläggs 1374 i Vadstena och redan 1379 påbörjas den kanoniseringsprocess som leder till att hon 7 oktober 1391 utses till helgon. 1384 invigs Vadstena kloster, som snart blir ett viktigt andlig centrum och som alltjämt spelar en stor roll i svensk kristenhet. Långt senare, 1999, utses hon av påven Johannes Paulus II även till ett av Europas sex skyddshelgon – Compatrona Europae.  Genom systrarna i Vår Allra heligaste Frälsares orden, som grundades av den heliga Birgitta och som idag finns representerad runt om i världen och genom sina gudomliga uppenbarelser lever hennes vision vidare. [...]

 

Bildkommentar 

På denna ikon, som bär namnet "Den heliga Birgitta mottager himmelska uppenbarelser", ser vi Birgitta ta emot en av sina många uppenbarelser, som hon fick från Kristus och Jungfru Maria och som sedan nedtecknades och redigerades av henne själv och av hennes biktfäder. Dessa "Revelationes", som de kallas på latin, räknar tillsammans flera hundra och utgör vid sidan av sitt andliga innehåll även ett intressant kapitel i den del av litteraturhistorien som rör svensk medeltid.


I Birgittas uppenbarelser finner vi alltifrån utläggningar om den kristna trons budskap och innebörd från skapelsen till den sista tiden, andliga klargöranden  och stränga förmaningar, riktade till såväl den kristna allmänheten, som furstar, kungar och påvar, till praktiska anvisningar som rör organisationen av den klosterorden hon grundade.

 
 
   
 
 
Här ser vi henne i kontemplation, sittande vid sin skrivpulpet i ett upplyst rum med gåspenna och manuskript och med ansiktet vänt mot himmelen. I ikonens övre del avbildas i miniatyrformat Kristus och Guds moder Maria, sittande på en pall och inskrivna i en lysande, blå mandorla buren av två, små, ivrigt flaxande änglar. Med ödmjukt kroppsspråk och appellerande gestik blickar de båda kungligheterna ned mot Birgitta som de står i samspråk med. Birgitta är iklädd en enkel, svart dräkt samt vitt vil och viv, som de plagg kallas som döljer hår och hals och som under svensk medeltid var den gifta kvinnans tecken. Kristus och Maria är klädda i härlighetens vita färger, skuggade med svalt skim-rande gröna skuggor, som får dem att framstå som två strålande pärlor. I boken som hon skriver i står det med stora bokstäver att läsa: Audi tu cui datum est audire spiritualia – ”Lyssna, du som har fått gåvan att höra andliga ting”, ett citat  ur hennes tredje uppenbarelse. I lakunen efter Audi” syns en liten eld – den profetiska – och efter ”spiritualia”, en liten källa, som omskriver den andliga inspi-rationen. Andens duva syns själv glatt sväva strax ovanför den marmorgröna pulpeten, på vilken man ser två vita kärl för rött respektive svart bläck samt en retuscheringskniv. [...]


 


På ikonen ser vi henne sträcka upp sin hand mot himmelen, där Kristus tillsam-mans med sin moder lyssnar till hennes böner och talar till henne. De uppenbar-elser Birgitta fick var i många fall specifika för hennes tid och aktualiserade en problematik som står fjärran från vår egen. Men mycket av budskapet har fort-farande relevans. Och det huvudsakliga innehållet i hennes mission sammanfaller med kyrkans egen genom alla tider: maningen till omvändelse, förnyad samverk-an med Gud och aktiv kamp mot ondska i alla dess former. Den heliga Birgitta – Compatrona Europa – såg tidens andliga tomhet och förfall och de förödande konsekvenser detta fick för människornas liv sinsemellan och för deras förhåll- ande till sin Skapare. Trogen sin kallelse sökte hon på allt sätt motverka detta. Hennes budskap är i så måtto även aktuellt i vår egen sekulariserade tid. Med denna profet och visionär kan vi säga: ”visa mig Herre din väg och gör mig villig att vandra den”.  
     

  
 
 


Ur Boken: 
 
 
 
 
tillbaka till:
 
eller till: