Imago Nova Ikongalleri
 



IKONER I SKARA DOMKYRKA

1 Juni till 17 augusti 2008

 

Efter att tidigare ha visats på Sigtunastiftelsen, i Uppsala och Lunds domkyrkor, invigdes den 1 juni utställningen Ansikte mot Ansikte i Skara domkyrka, en av landets skönaste katedraler. Skara domkyrka har rötter tillbaka till medeltiden. Men större delen av den byggnad vi idag ser är uppförd senare och utförd i nygotik. Kyrkorummet som sådant, med sina höga valv och pelare, är som arkitektoniskt verk en stor sevärdhet. Men det som kanske mest förknippas med denna domkyrka är Bo Beskovs briljant lysanda glasfönster. Utförda i dennes karaktäristiska, abstrakt, naivistiska stil i klara färger och med starka beröringspunkter med medeltida bildprogram, utgör denna utstmyckning utan tvekan ett av de främsta sakrala konstverken i vårt land.

 
Vernissagen samlade ett femtiotal besökare och inleddes med ett vackert stycke musik av Claude Debussi för flygel och flöjt framfört av Ingerd Idar och Magnus Lundberg.

 
Någa av de utställda ikonerna mot bakgrund av Bo Beskows vackra
glasfönster. Foto: Ann Walldén.



Invigningstalare var kommunalrådet Charlotte Nordström. Med insikt och värme talade hon här om ikonen som en viktig förebild för människor i vår tid och berättade också om sitt personliga förhållande till de heliga ikonerna. Talet berörde flera väsentliga aspekter av ikonkonsten. Läs talet i dess helhet genom att klicka på länken nedan:



Det moderata kommunalrådet Charlotte Nordström håller sitt invigningstal.
Foto: Erik Sånnek


Därefter följde en kort refexion kring ikonens andliga uppgift och teologi, av domprost Anders Alberius. En utförlig, högst läsvärd artikel med rubrik "Ikonen - ett andligt fönster", skriven av densamme, publicerades kort efter invigningen i Skaraborgs. Denna finns nu också att läsas här: Ikonen ett andligt fönster

 
Efter dessa tal framförde flöjtisten Magnus Lundberg fem satser ur Spring tunes, ett modernt verk av den norske tonsättaren Öjstein Sommerfeldt, vars skönt, lekfulla toner svingade sig upp i valven.

När detta avslutats vidtog en gemensam rundvandring från ikon till ikon, vid vilka ljus tändes och böner på de olika motivens teman lästes upp av domprosten.

En sådan rundvandring, fast här virtuell, går nu när alla motiv är på plats, att göra i detta galleri. Se de utställda ikonerna i Skara domkyrka efter denna presentation och de sista fotona under rubriken "Pressbilder".

 
Domprost Anders Alberius och en kvinnlig medarbetare under rundvandringen,
här inför motiv II: Ömhetens Gudsmoder, målad 2007. Foto: Erik Sånnek.




Interiör med utställda ikoner i Skara domkyrka. Norra sidoskeppet,
mot väster. Foto: Ann Waldén.











       A N S I K T E  M O T  A N S I K T E
I K O N E R
L a r s  G e r d m a r




I k o n e r  i  S k a r a  d o m k y r k a
1 juni till 17 augusti 2008

U t s t ä l l d a  i k o n e r
o c h  k o m m e n t a r e r

De korta kommentarer som här följer är en sammanställning av citat ur "Meditationer", det avslutande kapitlet i boken Ansikte mot ansikte
- Om de heliga ikonerna, författad av Lars Gerdmar, utgiven 2007.
För att tittat närmare på de skilda motiven i större format och i detalj
var god klicka på motivens titlar. Ni kommer då till en ny sida. För att åter komma till denna utställning, se länken längst ned på den sida ni besöker.







Johannes är kärlekens apostel, iklädd en mellanröd övermantel och en vit undermantel som strålar och slår blixtar. Kroppsspråket är enkelt och monumentalt, anletsdragen obeslöjade, innerliga och eftertänksamma. Inspirerad av Vishetens ängel, formulerar han sitt evangelium. Hans sista ord, över hundra år gammal, var enkla, men förpliktande: Älska varandra!


 
I denna Mariaikon möter vi den gudomliga kärleken så utlämnande ömsint att den fyller våra hjärtan med tacksamhet. Varje linje, form, färg och rörelse sammanfaller till en dynamisk enhet av ljus, harmoni, intimitet och uppmärksamhet. Marias leende ansikte kind emot kind med Jesusbarnets lika öppna, avklarnade, understryker deras glädje och närhet, den närhet alla Guds barn får uppleva i Kyrkans famn.


 
 
 
 
I den händelse som här avbildas, som på ett dramatiskt sätt kunde bevittnas av Petrus, Jakob och Johannes, som vi ser i bidens nederdel, förvandlades Kristus. I ett bländande ljus som överträffade solens, och flankerad av Moses och Elias, avslöjade han här sin gudomliga natur, att han är Gud i mänsklig gestalt. Överflödande av ljus och energi gestaltar denna ikon den gudomliga kraft och glädje som genom Jesus är närvarande i världen.


 
 
 
Omgiven av de närmast sörjande: Guds moder Maria och bakom henne Maria Magdalena, den lille Johannes lärjungen och den omvände soldaten Longinus, skildras här Jesu insomnande på korset - frälsningsmysteriet - som helar människan från all synd och ondska. Detta är också en vacker bild av dödens sömn, som skall följas av ett lyckligt uppvaknande på "den andra sidan".


 
 
 
Här ser vi den lyckliga upplösningen av dramat, hur Kristus, i strålande vitt, omgiven av gammaltestamentliga kungar och profeter, gripit tag i Adams och Evas händer - en symbol för hela mänsklighetens räddning. Med väldig kraft drar han dessa upp ur dödsrikets mörker, in i det eviga ljus han delar med sin Fader i himmelen. Den harmoniska, blå-turkosa ovala formen bakom Kristus symboliserar det himmelska och eviga och står i kontrast till det svarta, disharmoniska dödsrikets mörker i förgrunden.

 

 
Följ länken och se centralmotivet i detta atarskåp i väntan på fotografi av den utställda ikonen: Majestas Domini
I denna ikon möter vi den uppståndne och tronande Kristus i himmelen, omgiven av transparent målade serafer (änglar), som tonalt framträder mot den omslutande blå och smaragdgrönda formen. Hans kroppsspråk är värdigt och han betraktar oss som sina jämlikar. Han är i samma person Kosmos konung, historiens domare och den gode herden. Han vänder den välsignande handen emot sitt hjärta, som ville han innesluta den nya mänskligheten i det eviga Jerusalem som är i antågande.


 

 
 
Här möter vi Guds ansikte i mänsklig gestalt. Gud Skaparen är osynlig och trotsar varje försök till avbildning eller förklaring. Den tomma cirkeln är därför den sanna bilden för den Evige. Men i denna cirkel ser vi nu Jesu ansikte - Gud som blev människa för att människan skulle bli den hon är: Guds avbild och vän. I detta enkla och intensiva ansikte ser vi alltså - om än såsom i en spegel - i symbolisk mening Guds förklarade och eviga ansikte som djupast sett också är vårt eget.


 
 
 

Jakobs stege kan i denna ikon tolkas som den fasta förbindelsen mellan himmel och jord, och i förgrunden ser vi den leende Jakob själv - representanten för alla Guds barn - med öppna ögon i drömmen betrakta denna syn. I transparenta färger, mot bakgrund av en stjänbeströdd natthimmel, ser vi stegen, här tolkad som en trappa av kristall, och på denna tre strålande änglar komma ned. Dessa är Guds och människornas tjänare, och för i denna ikon även tankarna till Treenigheten.
 
 
 

Detta är riddaren av det Sanna och Goda och den ståtliga häster heter Trofasthet. Draken är en vidrig varelse från urtiden, redo att sätta tänderna i alla människor av god vilja. Denna ikon är den oöverträffade symbolbilden av kampen mellan det onda och det goda i både personlig och kollektiv mening. Göran sitter stadig i sadeln, och med kraften av sin andliga blick och lansen, välsignad av Guds hand i himmelen, avgör han med ett välriktat hugg striden.

 
 

Den heliga Birgitta av Vadstena (1303-1373), visionär och profet, är Sveriges främsta helgon och en av medeltidens mest berömda kvinnliga gestalter. Här ser vi henne nedteckna en av sina över hundra uppenbarelser (Revelationes) som hon mottog av Kristus och Maria, som vi ser avbildade i miniatyr och iklädda pärlevitt i bildens överdel. I boken kan vi på latin läsa ett citat ur hennes tredje uppenbarelse: "Lyssna du som har fått förmågan att höra andliga ting". 1999 utsågs hon av påven Johannes Paulus II till ett av Europas sex skyddshelgon - Compatrona Europae.

Följ länken och läs om när påven mottog denna ikon i Rom 2002 inför det stora Birgitta-jubileet: Birgittaikon till påven




Den helige Franciskus av Assisi (1182-1226) är ett av våra mest älskade helgon och skapade genom sitt charmerande och oemotstånliga budskap under medeltiden en renässans som alltjämt fortgår. Här ser vi honom avbildad bland Umbriens kullar, träd och floder, uppvaktad av allehanda fåglar och fiskar, som han brukade predika för - ekologins skyddshelgon skulle han kunna kallas. Den snälla vargen, är den tidigare så fruktade vargen i Gubbio, som helgonet tämjde - en dåtida, ångerfull värsting.


 
 

Maria avbildas här som tecknet för Kyrkans mysterium, porten till det Nya Eden. Som en nyutslagen blomma öppnar hon sin famn mot den Högste, som tagit sin boning i hennes sköte. Det leende Jesusbarnet: Immanuel, som betyder "Gud med oss", är en gosse i tolvårsåldern avbildad mot bakgrund av en stjärnbeströdd natthimmel, symbol för hur Gud sammanhåller naturlagarna. De två brinnande seraferna gestaltar den himmelska lovsången inför detta mysterium.

Tillbaka till: Galleri eller Poesi