Imago Nova Ikongalleri
 


 


   Ömhetens Gudsmoder - den gudomliga
   kärlekens mysterium
 
       Kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och
       känner Gud. 
                                                                                 
                                                                                      1 Joh 4:7
 
 

Ömhetens Gudsmoder - Umilénie. Målad 2006. 53,5 x 42 cm. Privat ägo.

I denna ikon möter vi Guds kärlek så utlämnande ömsint att den fyller våra hjärtan med tacksamhet. Varje linje, form, färg, och rörelse faller här samman till en dynamisk enhet av ljus, harmoni, intimitet och varm uppmärksamhet. Det kosmiska Ordet, mönsterbilden för människan, livets konung och kärlekens allhärskare trycker hängivet sin kind emot Guds-moderns (Joh 1:1-5, 14). Hennes leende ansikte mot Jesusbarnets lika öppna, avklarnade, understryker deras glädje och närhet, en förening och relation som dock saknar varje form av tecken på symbios.

Maria är i detta motiv framställd som Guds och kyrkans moder. Med Jesus - i hans mystiska kropp - vilar alla döpta i kyrkans trygga famn. Hon bar fröet till vår frälsning, till vinstocken - Jesus - där vi är grenarna. I honom, som genom Andens befruktning inympades i Jungfruns sköte, är vi alla inympade, och iklädda honom är vi alla barn till Fadern i himmelen. Genom kyrkan och Anden som bor i henne är vi alla Guds välsignade. I kyrkan omfamnas vi och tröstas, lyfts vi upp, får vi den näring och den uppmuntran vi behöver för att mogna. Och hur långt ifrån Guds kärleksfulla närhet och värme vi än kan känna oss, är Gud genom den heliga kyrkan alltid oss lika nära.
 
                                       
 
 
Genom eukaristins (nattvardens) mysterium - under brödets och vinets gestalter - blir vi åter och återigen uppfyllda av näringen från vinstocken, omfamnas vi av kyrkans moderliga tillgivenhet och omsorg.

I bokrullen kan vi läsa om allt det goda som tillfaller oss såsom Guds och kyrkans barn. Men denna är också tecknet på vår egen profetiska kallelse, att genom våra ord och handlingar öppna ögon och öron för det evangelium vi själva är bärare av. I det gyllene och vita skådar vi vår värdighet, vår konungsliga kallelse att förvalta allt Guds goda i naturen, historien och kulturen. Och den rosa clavusen, bandet han bär på axeln, blir för oss, såsom Jesu syskon och utsända, tecknet på vår prästerliga kallelse att göra Guds rike närvarande i världen. Så är vi - profeter, präster och kungar - fasten många en enda kropp, som i kärleksfull närvaro vilar i Marias famn.
 
                                           
                                                
 
 
 
 
 
Tillbaka till: